Fakta om Onsjö GK

Nils Sköld  blev en av Sveriges mest produktiva golfbanearkitekter. Omkring 90 banor bär hans signum och bland många kan nämnas Täby, Varberg och Värnamo. Sköld var oerhört skicklig på att få in 18 fullgoda hål på en begränsad yta.
Sune Linde började som assistent åt sin kommande kollega Nils Sköld när Ärilabanan konstruerades 1974-1975. Sedan dess har han ritat och utvecklat omkring 50 av Sveriges golfbanor. Fram till 1982 hade han bandesign som hobby men efter det har han ritat banor på heltid.
Bland de banor han har ritat finns banorna på Frösåkers GK, Forsgårdens GK, Arlandastad GK, Björklidens GK i Björkliden, Ringenäs GK, Timrå GK och Vallentuna GK.[1]

1978 tilldelades han Svenska Golfförbundets förtjänstplakett i silver

Hur det började

Det började med att några Vänersborgare, medlemmar av Vänersborgs Söners Gille och golfentusiaster tyckte att staden behövde en golfbana för sin fortsatta utveckling.

Under tidigt 70-tal togs det fram förslag till bana vid Näverdraget. Dessutom undersöktes markområden norr om Vargön, Brätte, Grunnebo och vid Boteredssjön. Samtliga av dessa områden underkändes av olika skäl - ekonomiska, för små arealer och för många ägare att förhålla sig till. Efter en tur till Onsjöområdet var slutsatsen tveklöst att här skulle golfbanan ligga.

Den 4 december 1974 bildades Golfklubben Vänersborg – namnet på klubben ändrades efter något år till Onsjö Golfklubb.

Den interimsstyrelse som valdes 4 december 1974 hade följande sammansättning:

Bengt Noring, ordf., Lars Lund, sekr., Sune Arfvidsson, kassör och övriga styrelseledamöter var Bengt Bunner, Tore Lövberg, Bertil Larsson, Bertil Hedman och Kjell-Åke Zickerman.

Finanskommitté och bankkommitté bildade och förutom ovanstående styrelsemedlemmar ingick där Sten Sundin och Nils Gyrulf.

Som det framgår av ovanstående ”Ägarlängd” förvärvade Vänersborgs Kommun Onsjö Säteri i 1975. Kommunen hade planer om att arrendera ut området. Lantbruksnämnden kom fram till att marken var mindre lämplig som åkermark, avkastningen bedömdes som för dålig. Kommunen ville då ha området som grönområde men var till en början mycket tveksam till en golfbana.

Under åren 1975 – 1977 fördes underhandlingar med kommunen och 1 juni tecknades kontrakt om tillträde till den mark vi idag disponerar.

Förhandlingarna fördes huvudsakligen av Bengt Noring som vid den tiden var Fritidsnämndens ordförande.

Golfbanearkitekten Nils Sköld hade hösten 1975 skisserat förslag till golfbana. Han insjuknade emellertid under vintern 1977 varför en banbyggnadskommitté utformade en 12-hålsbana att börja med.

Svalöfs Anläggnings AB fick i uppdrag att bygga banan och arbetena påbörjades 18 juli 1977.

Den 18 november 1977 hölls klubbens första årsmöte och den första ordinarie styrelsen fick följande sammansättning:

Bengt Noring, Sune Arfvidsson, Bengt Bunner, Leif Götblad, Christer Karphammar, Bertil Larsson, Tore Lövberg, Sten Sundin och Kjell-Åke Zickerman.

De ursprungliga planerna för banan omfattade full utbyggnad till 18 hål, men svårigheter med alltför riklig nederbörd och tillstånd för de 4 ”älvhålen” gjorde att utbyggnaden begränsades till 12 hål.

Efter en medlemsinsats på ca 7 000 arbetstimmar och trots regnig sommar kunde banan öppnas för spel den 20 augusti 1978. Landshövding Gunnar von Sydow klippte det blågula bandet i närvaro av kommunfullmäktiges ordförande Georg Jonasson, fritidschefen Göran Eriksson och ca 200 entusiastiska medlemmar.

Klubbens fösta pro, Hans Krondahl, började sin verksamhet på ett tillfälligt övningsfält på Holmängen våren 1977 och vår greenkeeper Mats Andersson anställdes våren 1979.

Under vintersäsongerna åren närmast efter öppnandet uträttade många medlemmar ovärderliga arbeten i form av röjning, gallring, stenplockning, byggande av pumphus, golfshop och bagvagnskåp.

Medlemmar lade också ner stor arbetsinsats på värvning av nya medlemmar och annonsförsäljning. Det arrangerades regelkvällar, filmförevisningar, ”Onsjö-dagar” – bl a med Sven Tumba våren 1979 – och lotterier. Det är många medlemmar som har gjort en förnämlig arbetsinsats och det är många företag som stöttat klubben ekonomiskt. Onsjö GK är alla dessa stort tack skyldig.

1980 var vi ca 300 medlemmar och för banans fortsatta utveckling behövde vi flera medlemmar som kunde ge de ekonomiska förutsättningar för att driva och utveckla anläggningen. Vi spelade då på en 12-hålsbana som hade öppnats för spel 20 augusti 1978.

De första åren dras banan mera eller mindre med få och till dels utslitna maskiner. Underhållet skedde då huvudsakligen med tång och ståltråd.

Hur det fortsatte 

1981

Vänersborgs Kommun hjälper till med ett borgenslån för utbyggnad av de sk älvhålen.

Bankonsulent från Svenska Golfförbundet hjälper till med utformningen av de fyra älvhålen.

Onsjöbladet – informationsblad för Onsjö Golfklubb Vänersborg – utkommer med första numret.

1982
Efter förhandlingar med kommunen och Länsstyrelsen får klubben dispens för utbyggnad av älvhålen nära Göta Älv.

1984-85
Åtta utrangerade kontorsbaracker inköpes och monteras av medlemmar till fungerande klubbhus och shop.

1985
Älvhålen klara – medlemmarna har 16 hål att spela på.

1986
Arbeten med de resterande 2 skogshålen upphandlades och påbörjades. Det hängde samman med ökade antalet medlemmar och följaktligen bättre ekonomi. Det var plötsligt inne att spela golf. Medlemsantalet ökade till ca 700 och flera strömmade till.

1987
18-hålsbana var klar och 18 juli invigdes den av ordföranden i Svenska Golfförbundet, kommunstyrelsens ordförande Gunnar S Pettersson m fl.

1988
Planläggningen av nytt klubbhus påbörjas. Från början var det tanken att ”Stenhuset” skulle kunna vara ett förnämligt klubbhus. Eftersom ”Stenhuset” troligen kommer att förklaras som byggnadsminne var klubbhustanken tyvärr orealistisk. Det nya klubbhuset planläggs ligga i sluttningen där Onsjö Säteris f d huvudbyggnad – det sk Corps de logi – låg.

1989
Bygglov för klubbhus klart och upphandling och bygget startade.

 
1990
Invigning av nya klubbhuset. Byggkostnaden slutade på ca 3,8 miljoner kronor – mycket lågt tack vare stora insatser av många medlemmar. Medlemsantalet var då över 1 000.

1991
Den plötsliga och snabba ökningen av medlemsantalet hade även negativa konsekvenser. Banan var kraftigt nedsliten, maskinerna var i dåligt skick. Vid samrådsmöte med över 100 medlemmar var medlemmarnas klara besked till styrelsen: Banan måste förbättras! Den viktigaste åtgärden var då dränering och luftning på djupet och sanddressing av fairway.

1992
Maskinhallen klar och såväl personal som maskiner har flyttat in. Hallen innehåller maskinuppställningsplats, förråd, verkstad och personalrum. Tack vare en bra upphandling och ett jättearbete av banpersonalen har priset pressats till ett minimum.

1993
Golfshopen flyttar in i det gamla stallet som renoverats både in- och utvändigt.

1996
Det gamla ”Slakthuset” som under säteritiden var ett komplement till köksdelen i ”Stenhuset” ombyggs och inreds till kansli och sammanträdesrum. Kommunen som äger huset renoverade det och klubben bekostade ändamålsenlig utrustning.

1997

En korthålsbana byggs bredvid och ovanför övningsfältet. Den blir tidigt något av en succé.

En golfbana utvecklas hela tiden och speciellt de första 10 åren innan den har stabiliserats. Och den kräver hela tiden omvårdnad baserat på kunskaper och idogt arbete. Tack vare duktiga banarbetare som känner banan väl har vi idag en välskött och väl etablerad bana som Vänersborg Stad kan vara stolta av.

Tidigare Kultur- och turistchefen i Vänersborg, Göran Ericson, uttryckte det fördelaktiga för staden såhär:

 - 1975 bestämde sig politikerna i Vänersborg för att upplåta området vid Onsjö säteri för golfbanan och det har man anledning att vara tacksam för. Landskapet där var då ganska så igenväxt, men tack vare golfen hålls det nu öppet och ljust.

 - För marknadsföringen av Vänersborg är Onsjö golfbana mycket värdefull för kommunen, framhåller Göran Ericson vidare. Den väger tungt i vågskålen både då det handlar om att locka turister och att locka folk att bosätta sig i kommunen. Det finns t om exempel i Sverige på att industrier väljer att etablera sig i närheten av golfbanor, som en följd av det stora intresset för sporten.

- En stor fördel är när idrottsföreningar kan klara sig själva och det gör verkligen golfarna i Onsjö Golfklubb. Folket, som finns i ledningen, vet hur man ska sköta och driva en sådan anläggning utan att ligga kommunen till last. Det är en fantastisk förvandling som har genomförts på Onsjö Säteris marker. Där finns en fin 18-hålsbana samt range, övningsgreener och korthålsbana. Klubben har klubbhus, kanslibyggnad och förnämlig maskinhall/verkstad. Allt detta har åstadkommits inte enbart för att medlemstillströmningen har gett erforderliga ekonomiska förutsättningar. Det har åstadkommits i första hand genom stora ideella insatser, av medlemmar som har satsat stor del av sin fritid för att skapa hela denna mångmiljonanläggning. Det är en värdefull kulturhistoria som Onsjö Golfklubb Vänersborg har fått att vårda och det ger en extra dimension till varje golfronda.