1

Par
4
Index
8
Vit
335m
Gul
320m
Blå
275m
Röd
265m
Orange
200m

1

Par
4
Index
8
Vit
335m
Gul
320m
Blå
275m
Röd
265m
Orange
200m

Spela säkert !

FRÅN RÖD TEE
Det är 155 meter till diket. Lägg dig mellan stora eken till höger och bunkrarna till vänster för inspel.

FRÅN GUL TEE
Du står högt och det är frestande att ta fram drivern och försöka komma över diket, som korsar större delen av fairway och ruffen, men då måste du ha en carry på minst 215 meter. Spela säkert, det är ju första utslaget.

Titta var teekulorna står på 3:an innan du slår ut på 1:an, så slipper du ta många klubbor med dig upp till 3:ans tee.

Fakta om Onsjö GK

Onsjös vackra och varierande 18-hålsbana invigdes 1987 och är den populäraste golfanläggningen i regionen.
Banan inleds som en parkbana längs Göta Älv och övergår efterhand till en lätt kuperad skogsbana.
Den betecknas som välskött och medelsvår - och erbjuder både spännande och utmanande golf.

Karaktär

Parkbana

Stimp

9.5

Grässort

Tee

Blandat

Fairway

Blandat

Green

Krypven

Klipphöjder

Tee

08

Fairway

08

Green

05

Course manager:

Ingvar Fjellman, telefon: 0521-688 70.
Mejl: greenkeeper@onsjogk.com

ONSJÖ GOLFKLUBBS HISTORIA

Banarkitekter: Nils Sköld och Sune Linde
Nils Sköld var en av Sveriges mest produktiva golfbanearkitekter. Omkring 90 banor bär hans signum. Sköld var oerhört skicklig på att få in 18 fullgoda hål på en begränsad yta.
Sune Linde började som assistent åt sin kommande kollega Nils Sköld. Sedan dess har han ritat och utvecklat omkring 50 av Sveriges golfbanor. Fram till 1982 hade han bandesign som hobby men efter det har han ritat banor på heltid. Bland de banor han har ritat finns banorna på Frösåkers GK, Forsgårdens GK, Arlandastad GK, Björklidens GK i Björkliden, Ringenäs GK, Timrå GK och Vallentuna GK.[1]

Så föddes Onsjö Golfklubb
Det började med att några Vänersborgare, medlemmar av Vänersborgs Söners Gille och golfentusiaster tyckte att staden behövde en golfbana för sin fortsatta utveckling. Under tidigt 1970-tal togs det fram förslag till bana vid Näverdraget. Dessutom undersöktes markområden norr om Vargön, Brätte, Grunnebo och vid Boteredssjön. Samtliga av dessa områden underkändes av olika skäl - ekonomiska, för små arealer och för många ägare att förhålla sig till. Efter en tur till Onsjöområdet var slutsatsen att här skulle golfbanan ligga.

4 december 1974 bildades Golfklubben Vänersborg – namnet på klubben ändrades efter något år till Onsjö Golfklubb.

Den interimsstyrelse som valdes 4 december 1974 hade följande sammansättning: Bengt Noring, ordf., Lars Lund, sekr., Sune Arfvidsson, kassör. Övriga styrelseledamöter var Bengt Bunner, Tore Lövberg, Bertil Larsson, Bertil Hedman och Kjell-Åke Zickerman. Finanskommitté och bankkommitté bildades och förutom ovanstående styrelsemedlemmar ingick där Sten Sundin och Nils Gyrulf.

1975 förvärvade Vänersborgs Kommun Onsjö Säteri. Kommunen hade planer om att arrendera ut området. Lantbruksnämnden kom fram till att marken var mindre lämplig som åkermark, avkastningen bedömdes som för dålig. Kommunen ville då ha området som grönområde, men var till en början mycket tveksam till en golfbana.

Under åren 1975 – 1977 fördes underhandlingar med kommunen och 1 juni 1977 tecknades kontrakt om tillträde till den mark föreningen idag disponerar.

Förhandlingarna fördes huvudsakligen av Bengt Noring som vid den tiden var också var Fritidsnämndens ordförande.

Golfbanearkitekten Nils Sköld hade hösten 1975 skisserat förslag till golfbana. Han insjuknade emellertid under vintern 1977 varför en banbyggnadskommitté utformade en 12-hålsbana att börja med. Svalöfs Anläggnings AB fick i uppdrag att bygga banan och arbetena påbörjades 18 juli 1977.

18 november 1977 hölls klubbens första årsmöte och den första ordinarie styrelsen fick följande sammansättning: Bengt Noring, Sune Arfvidsson, Bengt Bunner, Leif Götblad, Christer Karphammar, Bertil Larsson, Tore Lövberg, Sten Sundin och Kjell-Åke Zickerman.

De ursprungliga planerna för banan omfattade full utbyggnad till 18 hål, men svårigheter med alltför riklig nederbörd och tillstånd för de fyra ”älvhålen” gjorde att utbyggnaden begränsades till 12 hål.

Efter en medlemsinsats på ca 7 000 arbetstimmar och trots regnig sommar kunde banan öppnas för spel 20 augusti 1978. Landshövding Gunnar von Sydow klippte det blågula bandet i närvaro av kommunfullmäktiges ordförande Georg Jonasson, fritidschefen Göran Eriksson och ca 200 entusiastiska medlemmar.

Klubbens fösta pro, Hans Krondahl, började sin verksamhet på ett tillfälligt övningsfält på Holmängen våren 1977 och greenkeeper Mats Andersson anställdes våren 1979.

Under vintersäsongerna åren närmast efter öppnandet uträttade många medlemmar ovärderliga arbeten i form av röjning, gallring, stenplockning, byggande av pumphus, golfshop och bagvagnskåp. Medlemmar lade också ner stor arbetsinsats på värvning av nya medlemmar och annonsförsäljning. Det arrangerades regelkvällar, filmförevisningar, ”Onsjö-dagar” – bl a med Sven Tumba våren 1979 – och lotterier. Det är många medlemmar som har gjort en förnämlig arbetsinsats och det är många företag som stöttat klubben ekonomiskt. Onsjö GK är alla dessa stort tack skyldig!

1980 var Onsjö GK ca 300 medlemmar och för banans fortsatta utveckling behövdes flera medlemmar som kunde ge ekonomiska förutsättningar att driva och utveckla anläggningen.  De första åren dras banan mera eller mindre med få och till dels utslitna maskiner. Underhållet skedde då huvudsakligen med tång och ståltråd.

VIKTIGA ÅRTAL OCH MILSTOLPAR

1981

  • Vänersborgs Kommun hjälper till med ett borgenslån för utbyggnad av de sk älvhålen.
  • Bankonsulent från Svenska Golfförbundet hjälper till med utformningen av de fyra älvhålen.
  • Onsjöbladet – informationsblad för Onsjö Golfklubb Vänersborg – utkommer med första numret.

1982

  • Efter förhandlingar med kommunen och Länsstyrelsen får klubben dispens för utbyggnad av älvhålen nära Göta Älv.

1984-85

  • Åtta utrangerade kontorsbaracker inköpes och monteras av medlemmar till fungerande klubbhus och shop.

1985

  • Älvhålen klara – medlemmarna har 16 hål att spela på.

1986

  • Arbeten med de resterande två skogshålen upphandlades och påbörjades. Det hängde samman med ökade antalet medlemmar och följaktligen bättre ekonomi. Det var plötsligt inne att spela golf. Medlemsantalet ökade till ca 700.

1987

  • 18-hålsbana var klar och 18 juli invigdes den av ordföranden i Svenska Golfförbundet, kommunstyrelsens ordförande Gunnar S Pettersson m fl.

1988

  • Planläggningen av nytt klubbhus påbörjas. Från början var det tanken att ”Stenhuset” skulle kunna vara ett förnämligt klubbhus. Eftersom ”Stenhuset” troligen kommer att förklaras som byggnadsminne var klubbhustanken tyvärr orealistisk. Det nya klubbhuset planläggs ligga i sluttningen där Onsjö Säteris f d huvudbyggnad – det sk Corps de logi – låg.

1989

  • Bygglov för klubbhus klart och upphandling och bygget startade.

1990

  • Invigning av nya klubbhuset. Byggkostnaden slutade på ca 3,8 miljoner kronor – mycket lågt tack vare stora insatser av många medlemmar. Medlemsantalet var då över 1 000.

1991

  • Den plötsliga och snabba ökningen av medlemsantalet hade även negativa konsekvenser. Banan var kraftigt nedsliten, maskinerna var i dåligt skick. Vid samrådsmöte med över 100 medlemmar var medlemmarnas klara besked till styrelsen: Banan måste förbättras! Den viktigaste åtgärden var då dränering och luftning på djupet och sanddressing av fairway.

1992

  • Maskinhallen klar och såväl personal som maskiner har flyttat in. Hallen innehåller maskinuppställningsplats, förråd, verkstad och personalrum. Tack vare en bra upphandling och ett jättearbete av banpersonalen har priset pressats till ett minimum.

1993

  • Golfshopen flyttar in i det gamla stallet som renoverats både in- och utvändigt.

1996

  • Det gamla ”Slakthuset” som under säteritiden var ett komplement till köksdelen i ”Stenhuset” ombyggs och inreds till kansli och sammanträdesrum. Kommunen som äger huset renoverade det och klubben bekostade ändamålsenlig utrustning.

1997

  • En korthålsbana byggs bredvid och ovanför övningsfältet. Den blir tidigt något av en succé.

KURIOSA:
En golfbana utvecklas hela tiden och speciellt de första tio åren innan den har stabiliserats. Och den kräver hela tiden omvårdnad baserat på kunskaper och idogt arbete. Tack vare duktiga banarbetare som känner banan väl har vi idag en välskött bana och väl etablerad anläggning som Vänersborgs kommun kan vara stolta över.

Tidigare Kultur- och turistchefen i Vänersborg, Göran Ericson, uttryckte det fördelaktiga för staden enligt nedan. Ord som håller än idag:

 - 1975 bestämde sig politikerna i Vänersborg för att upplåta området vid Onsjö säteri för golfbanan och det har man anledning att vara tacksam för. Landskapet där var då ganska så igenväxt, men tack vare golfen hålls det nu öppet och ljust. För marknadsföringen av Vänersborg är Onsjö golfbana mycket värdefull för kommunen. Den väger tungt i vågskålen både då det handlar om att locka turister och att locka folk att bosätta sig i kommunen. Det finns t om exempel i Sverige på att industrier väljer att etablera sig i närheten av golfbanor, som en följd av det stora intresset för sporten.

- En stor fördel är när idrottsföreningar kan klara sig själva och det gör verkligen golfarna i Onsjö Golfklubb. Folket, som finns i ledningen, vet hur man ska sköta och driva en sådan anläggning utan att ligga kommunen till last. Det är en fantastisk förvandling som har genomförts på Onsjö Säteris marker. Där finns en fin 18-hålsbana samt range, övningsgreener och korthålsbana. Klubben har klubbhus, kanslibyggnad och förnämlig maskinhall/verkstad. Allt detta har åstadkommits inte enbart för att medlemstillströmningen har gett erforderliga ekonomiska förutsättningar. Det har åstadkommits i första hand genom stora ideella insatser, av medlemmar som har satsat stor del av sin fritid för att skapa hela denna mångmiljonanläggning. Det är en värdefull kulturhistoria som Onsjö Golfklubb Vänersborg har fått att vårda och det ger en extra dimension till varje golfronda.