Historia Onsjö Säteri

Onsjö Säteri var en av de största gårdarna och det enda fideikomisset i trakterna kring Vänersborg. Säteriet har fungerat som jord- och skogsbruksfastighet från slutet av 1300-talet.

Ägarlängden Onsjö Säteri:

1300-tal: Varnhems kloster.
1390: Riddaren Nisse Svarte Skåning.
1397: Såld till drottning Margareta.
1400-tal: Okända ägare.
1517: Väpnaren Birger Månsson med hustru Böreta Hjorthuvud.
1546: Ulf i Odensjiö.
1560-1570: Fältöversten Åke Bengtsson Färla.
1582: Åke Ferla.
1590: Friherre Erik Gabruelsson Oxenstierna af Eka och Lindö.
1608: Arvingar till ovanstående.
1620: Ture Axelsson Natt och Dag. 
1626: Axel Turesson Natt och Dag.
1647: Elisabeth Gyllenheim (änka till Axel T).
1671: Erik Slatte.
1672: Erik Åkesson Soop.
1674: Åke Eriksson Soop.
1728: Carl Gustaf Frölich.
1756: Gabriel Leijonstolpe.
1768: Dorotea Maria f. Maasen (änka till Gabriel L).
1770: Johan Jennings, hovmarsalk, kammarherre och riddare av Nordstjärneorden. Tillhörde direktionen för Trollhätte kanal- och slussverskbolag.
1770: Volrat Vilhelm Haij, överste och medlem i direktionsn för Trollhätte kanal- och slussverksbolag.
1786: Onsjö fidekomiss instiftades av Volrat Vilhelm Haij och hans hustru till förmån för deras ättlingar.
1803: 1803: Översta Haijs änka Catharina Haij.
1827: Friherrinnan Charlotta Vilhelmina Haij, syster till kanalbyggaren Baltzar von Platen.
1860: Friherre Erik Volrat Vilhelm Haij sonson son till överste Volrath Vilhelm Haij).
1903: Friherre Volrat Vilhelm Haij (son till ovanstående).
1954: Friherre Erik Haij (son till ovanstående), gift med Iri Eleonora Ekdal.
1973: Änkefriherrinnan Iri Haij (1895-1982).
1975: Vänersborgs kommun.

Huvudbyggnaden, som uppfördes 1773-74, brann ner 1982 och på samma plats återfinns dagens klubbhus/restaurang. Huvudbyggnaden ersatte 1773 en manbyggnad från 1734, vilken uppförts efter en svår våreld 1732, då det det corps-de-logi som hade byggts upp igen efter de svåra härjningarna under Gyldenlövsfejden, brann ner.

Gårdsanläggningens olika byggnader har legat på samma plats sedan åtminstone 1600-talets mitt, även om själva byggnadesbeståndet har förnyats. Huvudbyggnaden och det så kallade stenhuset har en stark anknytning till Trollhätte Kanal- och Slussverksbolag eftersom det innegades av hovmarsalken Johan Jennings som var medlem av dess direktion och sedan dennes svåger överste Haij som också var medlem av direktionen. Överste Haij var även en tillskyndare till byggandet av segelleden genom Karls Grav. Han lade där grunden till den ännu kvarstående tegelslussen.

Några köks- och ekonomiutrymmen fanns ursprungligen inte i corps-de-logiet. När det var färdigbyggt uppfördes Stenhuset (1788) som ersättning för två köksflyglar som funnits i 1734 års anläggning. I Stenhuset lades kök, bagarstuga, rum för hushållerska och betjänt.

Intill det stora Stenhuset finns ett mindre stenhus som historiskt benämns som Slakthuset (här ligger nu golfklubbens tävlingskansli).

Stallet, uppfört 1924 (vid parkeringen) tillhör också egendomen och här huserar idag gofklubbens reception, kansli och shop.

Gravkapellet: Vid hål 6-7 ligger det gravkapell som Överste Volrat Vilhelm Haij lät uppföra 1793 och graven stod färdig 1799. Kapellets inre har inga prydnader utan väggarna är svagt vitslammade, under sadeltaket finns ett tunnvalv. Det domineras av en stor kalkstenssarkofag vilken enligt inskription vrit avsedd för övershe Haijs hustru i första giftet (Carolina von Plomgren) som dog föra år före förvärvet av Onsjö Säteri och 27 år inan graven byggdes. Kvarlevorna har således överförts till graven efter hennes död.

Snett innanför porten finns en järnförsedd lucka i golvet med inskriptionen "Benhus". Man har där lagt ner söndervittrade kistor och dess innehåll. Stenen är numera fastmurad, varför undersökningar av denna ej har kunnat ske. Ursprungligen var gravkapellet endast avsedd för fideikomissinnehavarna och deras hustrur, men i praktiken kom det att användas som familjegrav för medlemmarna i friherreliga ätten Haij nr 362 och adliga ätten Haij nr 1187.

Ätten Haij innehade godset från 1770 till 1975 då Vänersborgs kommun tillträdde.