Historia

Onsjö golfklubbs historia

Banarkitekter: Nils Sköld och Sune Linde.

Så föddes Onsjö Golfklubb
Det började med att några Vänersborgare (medlemmar av Vänersborgs Söners Gille och golfentusiaster) tyckte att staden behövde en golfbana för sin fortsatta utveckling. Under tidigt 1970-tal togs det fram förslag till bana vid Näverdraget. Dessutom undersöktes markområden norr om Vargön, Brätte, Grunnebo och vid Boteredssjön. Samtliga av dessa områden underkändes av olika skäl. Ekonomiska, för små arealer och för många ägare att förhålla sig till. Efter en tur till Onsjöområdet var slutsatsen att här skulle golfbanan ligga.

4 december 1974 bildades Golfklubben Vänersborg – namnet på klubben ändrades efter något år till Onsjö Golfklubb.

Interimsstyrelsen som valdes 4 december 1974: Bengt Noring, ordf., Lars Lund, sekr., Sune Arfvidsson, kassör. Övriga styrelseledamöter var Bengt Bunner, Tore Lövberg, Bertil Larsson, Bertil Hedman och Kjell-Åke Zickerman. Finanskommitté och bankkommitté bildades och förutom ovanstående styrelsemedlemmar ingick där Sten Sundin och Nils Gyrulf.

1975 förvärvade Vänersborgs Kommun Onsjö Säteri. Kommunen hade planer om att arrendera ut området. Lantbruksnämnden kom fram till att marken var mindre lämplig som åkermark, avkastningen bedömdes som för dålig. Kommunen ville då ha området som grönområde, men var till en början mycket tveksam till en golfbana.

Under åren 1975–1977 fördes underhandlingar med kommunen och 1 juni 1977 tecknades kontrakt om tillträde till den mark föreningen idag disponerar. Förhandlingarna fördes huvudsakligen av Bengt Noring som vid den tiden var också var Fritidsnämndens ordförande.

Golfbanearkitekten Nils Sköld hade hösten 1975 skisserat förslag till golfbana. Han insjuknade emellertid under vintern 1977 varför en banbyggnadskommitté utformade en 12-hålsbana att börja med. Svalöfs Anläggnings AB fick i uppdrag att bygga banan och arbetena påbörjades 18 juli 1977.

18 november 1977 hölls klubbens första årsmöte och den första ordinarie styrelsen fick följande sammansättning: Bengt Noring, Sune Arfvidsson, Bengt Bunner, Leif Götblad, Christer Karphammar, Bertil Larsson, Tore Lövberg, Sten Sundin och Kjell-Åke Zickerman.

De ursprungliga planerna för banan omfattade full utbyggnad till 18 hål, men svårigheter med alltför riklig nederbörd och tillstånd för de fyra ”älvhålen” gjorde att utbyggnaden begränsades till 12 hål.

Efter en medlemsinsats på ca 7 000 arbetstimmar kunde banan öppnas för spel 20 augusti 1978. Landshövding Gunnar von Sydow klippte det blågula bandet i närvaro av kommunfullmäktiges ordförande Georg Jonasson, fritidschefen Göran Eriksson och ca 200 entusiastiska medlemmar.

Klubbens fösta pro, Hans Krondahl, började sin verksamhet på ett tillfälligt övningsfält på Holmängen våren 1977 och greenkeeper Mats Andersson anställdes våren 1979.

Under vintersäsongerna åren närmast efter öppnandet uträttade många medlemmar ovärderliga arbeten i form av röjning, gallring, stenplockning, byggande av pumphus, golfshop och bagvagnskåp. Medlemmar lade också ner stor arbetsinsats på värvning av nya medlemmar och annonsförsäljning. Det arrangerades regelkvällar, filmförevisningar, ”Onsjö-dagar” – bl a med Sven Tumba våren 1979 – och lotterier. Det är många medlemmar som har gjort en förnämlig arbetsinsats och det är många företag som stöttat klubben ekonomiskt. Onsjö GK är alla dessa stort tack skyldig!

Viktiga årtal och milstolpar

1974

  • Golfklubben Vänersborg bildades – namnet på klubben ändrades efter något år till Onsjö Golfklubb.

1978

  • 12-hålsbanan invigdes

1981

  • Vänersborgs Kommun hjälper till med ett borgenslån för utbyggnad av de sk älvhålen.
  • Bankonsulent från Svenska Golfförbundet hjälper till med utformningen av de fyra älvhålen.
  • Onsjöbladet – informationsblad för Onsjö Golfklubb Vänersborg – utkommer med första numret.

1982

  • Efter förhandlingar med kommunen och Länsstyrelsen får klubben dispens för utbyggnad av älvhålen nära Göta Älv.

1984-85

  • Åtta utrangerade kontorsbaracker inköpes och monteras av medlemmar till fungerande klubbhus och shop.

1985

  • Älvhålen klara – medlemmarna har 16 hål att spela på.

1986

  • Arbeten med de resterande två skogshålen upphandlades och påbörjades. Det hängde samman med ökade antalet medlemmar och följaktligen bättre ekonomi. Det var plötsligt inne att spela golf. Medlemsantalet ökade till ca 700.

1987

  • 18-hålsbana var klar och 18 juli invigdes den av ordföranden i Svenska Golfförbundet, kommunstyrelsens ordförande Gunnar S Pettersson m fl.

1988

  • Planläggningen av nytt klubbhus påbörjas. Från början var det tanken att ”Stenhuset” skulle kunna vara ett förnämligt klubbhus. Eftersom ”Stenhuset” troligen kommer att förklaras som byggnadsminne var klubbhustanken tyvärr orealistisk. Det nya klubbhuset planläggs ligga i sluttningen där Onsjö Säteris f d huvudbyggnad – det sk Corps de logi – låg.

1989

  • Bygglov för klubbhus klart och upphandling och bygget startade.

1990

  • Invigning av nya klubbhuset. Byggkostnaden slutade på ca 3,8 miljoner kronor – mycket lågt tack vare stora insatser av många medlemmar. Medlemsantalet var då över 1 000.

1991

  • Den plötsliga och snabba ökningen av medlemsantalet hade även negativa konsekvenser. Banan var kraftigt nedsliten, maskinerna var i dåligt skick. Vid samrådsmöte med över 100 medlemmar var medlemmarnas klara besked till styrelsen: Banan måste förbättras! Den viktigaste åtgärden var då dränering och luftning på djupet och sanddressing av fairway.

1992

  • Maskinhallen klar och såväl personal som maskiner har flyttat in. Hallen innehåller maskinuppställningsplats, förråd, verkstad och personalrum. Tack vare en bra upphandling och ett jättearbete av banpersonalen har priset pressats till ett minimum.

1993

  • Golfshopen flyttar in i det gamla stallet som renoverats både in- och utvändigt.

1996

  • Det gamla ”Slakthuset” som under säteritiden var ett komplement till köksdelen i ”Stenhuset” ombyggs och inreds till kansli och sammanträdesrum. Kommunen som äger huset renoverade det och klubben bekostade ändamålsenlig utrustning.

1997

  • En korthålsbana byggs bredvid och ovanför övningsfältet. Den blir tidigt något av en succé.

2017

  • Stallet renoveras igen och reception, kansli och shop verkar nu i samma moderna lokaler.

2018

  • Renovering av yttre fasad och tak på klubbhuset. Uppvärminingsystemet byts också från direktverkande el till luftvärmepumpar.

2019-20

  • Start av asfalteringsprojekt där parkeringsytor ansfalteras, den drygt två kilometer långa tillfartsvägen till klubben renoveras också med ny asfaltsbeläggning.

Historia Onsjö Säteri

Onsjö Säteri var en av de största gårdarna och det enda fideikomisset i trakterna kring Vänersborg. Säteriet har fungerat som jord- och skogsbruksfastighet från slutet av 1300-talet.

Ägarlängden Onsjö Säteri:

1300-tal: Varnhems kloster.
1390: Riddaren Nisse Svarte Skåning.
1397: Såld till Drottning Margareta.
1400-tal: Okända ägare.
1517: Väpnaren Birger Månsson med hustru Böreta Hjorthuvud.
1546: Ulf i Odensjiö.
1560-1570: Fältöversten Åke Bengtsson Färla.
1582: Åke Ferla.
1590: Friherre Erik Gabruelsson Oxenstierna af Eka och Lindö.
1608: Arvingar till ovanstående.
1620: Ture Axelsson Natt och Dag.
1626: Axel Turesson Natt och Dag.
1647: Elisabeth Gyllenheim (änka till Axel T).
1671: Erik Slatte.
1672: Erik Åkesson Soop.
1674: Åke Eriksson Soop.
1728: Carl Gustaf Frölich.
1756: Gabriel Leijonstolpe.
1768: Dorotea Maria f. Maasen (änka till Gabriel L).
1770: Johan Jennings, hovmarskalk, kammarherre och riddare av Nordstjärneorden. Tillhörde direktionen för Trollhätte kanal- och slussverskbolag.
1770: Volrat Vilhelm Haij, överste och medlem i direktionen för Trollhätte Kanal- och Slussverksbolag.
1786: Onsjö fideikomiss instiftad av Volrat Vilhelm Haij och hans hustru till förmån för deras ättlingar.
1803: Överste Haijs änka Catharina Haij.
1827: Friherrinnan Charlotta Vilhelmina Haij, syster till kanalbyggaren Baltzar von Platen.
1860: Friherre Erik Volrat Vilhelm Haij (sonson son till överste Volrath Vilhelm Haij).
1903: Friherre Volrat Vilhelm Haij (son till ovanstående).
1954: Friherre Erik Haij (son till ovanstående), gift med Iri Eleonora Ekdal.
1973: Änkefriherrinnan Iri Haij (1895-1982).
1975: Vänersborgs kommun.

Huvudbyggnaden, som uppfördes 1773-74, brann ner 1982 och på samma plats återfinns dagens klubbhus/restaurang. Huvudbyggnaden ersatte 1773 en manbyggnad från 1734, vilken uppförts efter en svår våreld 1732, då det corps-de-logi som hade byggts upp igen efter de svåra härjningarna under Gyldenlövsfejden, brann ner.

Gårdsanläggningens olika byggnader har legat på samma plats sedan åtminstone 1600-talets mitt, även om själva byggnadsbeståndet har förnyats. Huvudbyggnaden och det så kallade stenhuset har en stark anknytning till Trollhätte Kanal- och Slussverksbolag eftersom det innehades av hovmarskalken Johan Jennings som var medlem av dess direktion och sedan dennes svåger överste Haij som också var medlem av direktionen. Överste Haij var även en tillskyndare till byggandet av segelleden genom Karls Grav. Han lade där grunden till den ännu kvarstående tegelslussen.

Några köks- och ekonomiutrymmen fanns ursprungligen inte i corps-de-logiet. När det var färdigbyggt uppfördes Stenhuset (1788) som ersättning för två köksflyglar som funnits i 1734 års anläggning. I Stenhuset lades kök, bagarstuga, rum för hushållerska och betjänt.

Intill det stora Stenhuset finns ett mindre stenhus som historiskt benämns som Slakthuset (här ligger nu golfklubbens tävlingskansli).

Stallet, uppfört 1924 (vid parkeringen) tillhör också egendomen och här huserar idag golfklubbens reception, kansli och shop.

Gravkapellet: Mellan hål 6-7-12 ligger det gravkapell som Överste Volrat Vilhelm Haij lät uppföra 1793 och graven stod färdig 1799. Kapellets inre har inga prydnader utan väggarna är svagt vitslammade, under sadeltaket finns ett tunnvalv. Det domineras av en stor kalkstenssarkofag vilken enligt inskription varit avsedd för överste Haijs hustru i första giftet (Carolina von Plomgren) som dog fyra år före förvärvet av Onsjö Säteri och 27 år innan graven byggdes. Kvarlevorna har således överförts till graven efter hennes död.

Snett innanför porten finns en järnförsedd lucka i golvet med inskriptionen ”Benhus”. Man har där lagt ner söndervittrade kistor och dess innehåll. Stenen är numera fastmurad, varför undersökningar av denna ej har kunnat ske. Ursprungligen var gravkapellet endast avsedd för fideikomissinnehavarna och deras hustrur, men i praktiken kom det att användas som familjegrav för medlemmarna i friherrliga ätten Haij nr 362 och adliga ätten Haij nr 1187.

Ätten Haij innehade godset från 1770 till 1975 då Vänersborgs kommun tillträdde.

Överste Volrath Wilhelm Haij (1731-1803)

Click here to add your own text

Hello